Skämt och histora 51 till 75

Lärarinnan i skolan frågade Kalle 7 år om det är något han önskar sig.
— Ja, jag vill bli luden över hela kroppen! sa Kalle.
— Men varför i hela friden vill du bli luden över hela kroppen? undrade lärarinnan
— Jo det är så att min syster har en liten luden trekant mellan benen, sa Kalle, och den säger hon att hon tjänar massor med pengar på!

— Varför speglar du dig alltid i begravningsbyråns skyltfönster?
— Jag vill bara se om jag är mig lik.

Två damer var ute och promenerade, den ena damen säger till den andra.
— Är det inte din man som kommer ut ur blomsteraffären där på andra sidan gatan? — Jo, och två dussin röda rosor har han med sig, då får man väl ligga med benen i vädret i minst fjorton dagar! — Oj då .... Varför skaffar du inte en vas?

Det regnade i parken. Ett par herrar gick förbi ett äldre fruntimmer som hade dragit upp kjolen över huvudet för att skydda sig mot regnet.
— Hör du tanten, nu blir du våt om lilla rumpan, sade en av herrarna.
— Ja, ja...men det gör ingenting, sa den gamla damen, lilla rumpan är från 1919, men hatten köpte jag igår.

Fru Holm gick och lade sig tidigt varje kväll. Hon var besviken och missnöjd med sin man som bara var intresserad av att titta på TV. Men en dag hade hon köpt ett svart, genomskinligt nattlinne. På kvällen satte hon på sig det nyinköpta nattlinnet och gjorde entré framför TV:n där herr Holm som vanligt satt och glodde.
— Märker du ingenting? undrade hon. Herr Holm tittade på henne och utbrast.
— Oj, vad är det som har hänt, är svärmor död?

Lille Sven var ett kvalificerat busfrö. Ända sedan han började skolan hade han utsatt fru Nilsson i skolbespisningen för varjehanda hyss, vilka tenderade att bli grövre ju äldre han blev. Stillatigande hade hon funnit sig i allt. Men efter fyra år av grymheter började Sven få dåligt samvete. Han bad om ursäkt och lovade henne att aldrig mera vara dum och elak. Fru Nilsson godtog ursäkten, men tyckte ändå inte att Sven skulle komma så billigt undan, så hon svarade.
— Okey, jag förlåter dig Sven, och från och med idag lovar jag att aldrig mera pinka i din apelsinjuice.

Hört på en norsk resebyrå.
— Jag skulle vilja ha en biljett för en resa jorden runt.
— Ja, det går bra. Ska det vara enkel resa?

Lille Börje hade fått följa med mamma och pappa på skidsemester i Åre. Han sprang omkring överallt, och en kväll lyckades han ta sig till dambastun. Han stirrade storögt på damerna i bastun och rusade till sin mamma.
— Mamma, mamma, kom får du se, ropade hon, jag har hittat ett rum där dom kokar gamla kärringar!

Den store indianhövdingens son skickades av sin far till medicinmannen där han framförde faderns ärende: "Stor hövding, ingen fis. . . " Medicinmannen fixade till några örter för magen och sände med pojken hem. — Och hjälper inte det här, så kom tillbaka! sa medicinmannen. Indianpojken kom mycket riktigt tillbaka nästa dag: "Stor hövding, ingen fis. . . " Medicimannen hittade en ört som definitivt borde sätta sprätt på hövdingens mage, men pojken kom trots det tillbaka nästa dag i samma ärende: "Stor hövding, ingen fis. . . " Medicinmannen insåg att här behövdes dunder. Han rörde till den kraftigaste dekokt han någonsin åstadkommit och sände med indianpojken hem, och den här gången kom pojken inte tillbaka. Då medicinmannen ett par dagar senare mötte pojken på en skogsstig undrade han om den store hövdingen blivit frisk, varpå pojken svarade: "Stor fis, ingen hövding"

Fästmannen till sin blivande svåger, sjuårige Sven.
— Tror du att din syster tycker om mig?
— Ja, det tror jag nog. Hon tog åtminstone parti för dej i går kväll.
— Det var roligt att höra, vad sa hon då?
— Jo, farsan sa att du är en jävla åsna, men då blev syrran tvärilsk och sa att "man får inte döma en person efter utseendet".

Svante har stammat så länge han minns, men det har blivit värre med åren. Efter många konsultationer med läkare har han äntligen funnit en expert på stammning. Han undersöker Svante och finner att han har en jättelem, ett könsorgan av sällan skådat slag. Diagnosen är klar, stammningen beror helt på den enorma lemmen.
— Om vi opererar bort minst hälften av din lem försvinner din stammning, säger läkaren. Sagt och gjort, operationen genomförs, och som genom ett under. . . Svante stammar inte längre. Svante är nöjd, men absolut inte hans fru, hon vill att han ska skaffa tillbaka den bortopererade halvan, vilket resulterar i att Svante åter beger sig till läkaren. Svante knackar på, läkaren öppnar och Svante förklarar sitt ärende. "Ja-ja-ja-jag är l-l-l-led-s-s-sen m-m-m-min v-v-v-vän," stammar läkaren, "d-d-d-det är ty-ty-ty-tyv-v-v-värr f-f-f-för s-s-s-s-sent."

— Kan jag få se ert körkort? frågar polisen.
— Nej, nu får det vara nog. Ni tog ju mitt körkort förra veckan. Hur många körkort tror ni att jag har?

Herr Olsson, handelsresande i sex-hjälpmedel söker förgäves ett rum för natten. Alla hotellen är fullbelagda varför han blir hänvisad till ett kloster en bit utanför sta'n. Olsson knackar på klosterporten. Den gamle abbedissan öppnar och välkomnar Olsson till ett rum för natten. Abbedissan är lite nyfiken på vad Olsson säljer och ber att få titta i väskan. Olsson öppnar väskan och abbedissan tittar intresserat. Olsson frågar om hon vill låna något ur väskan. Abbedissan skiner upp, tar med sig en "sak" och försvinner hastigt ut från rummet. En halvtimme senare återkommer abbedissan med den lånade "saken" och undrar om hon återigen får titta i väskan. Olsson öppnar väskan och abbedissan tittar storögt. För att visa sin tacksamhet för rummet, erbjuder Olsson abbedissan att välja en sak ur väskan som hon får behålla. Abbedissan tittar, varefter hon pekar och säger.
— Den vill jag ha.
— Snälla abbedissan, säger Olsson, du får ta vad som helst, men inte den, det är min termos.

Oskar är ensam hemma och får besök av Gustav som frågar.
— Är inte kärringen din hemma?
— Nä, hon har gått på auktion.
— Åh tusan! Henne kan du väl inte ha fått många kronor för?

— Nå, Sven, sa magistern, om någon slår dig på din högra kind, vad gör du då?
— Tja. . . sa Sven, det beror på. Är det kristendom så vänder jag den andra kinden till, men är det på riktigt, då jävlar slår jag tillbaka!

Den klassiska scenen med den äkta mannen som kommer in och hittar sin fru och älskare i sängen. Hustrun rusar storgråtande ut ur rummet, och älskaren säger.
— Det är mig hon älskar!
— Dumheter! säger den äkta mannen, det är mig hon älskar!
— Prat, hon sa nyss . . .
— Låt oss göra ett experiment, avbryter den äkta mannen. Här har jag en pistol och två skott. Vi skjuter ut genom det öppna fönstret och så lägger vi oss ned och låtsas vara döda. Älskaren var med på det och plötsligt hördes två skott och båda killarna sjönk ned på golvet. Frun kommer inrusande och stirrar förskräckt på de två orörliga männen. Så springer hon fram till garderobsdörren och ropar.
— Rolf, du kan komma ut nu! Dom är döda båda två ......

Patienten till doktorn.
— Jo doktorn, min familj tycker att jag är tokig bara för att jag tycker om korv.
— Dumheter! sa läkaren Hälsa din familj att jag också tycker om korv.
— Verkligen! sa patienten. Då måste ni komma hem och se min samling, jag har hundratals!

— Vet du hur man känner igen en norsk pirat?
— Nej.
— Jo, han har en svart lapp över båda ögonen. . . .

Tre pojkar står på en stor parkering och blickar ut över bilarna. Den äldste pojken var sju år, en var sex år och den yngste var fem år. På parkeringen stod en Ferrari och en Porshe bredvid varandra.
— När jag blir stor, sa sjuåringen, då ska jag bli direktör, för de tjänar en jävla massa pengar och då ska jag köpa en sån där Ferrari som står där.
— När jag blir stor, sa sexåringen, då ska jag bli börshaj, för de tjänar jättemycket pengar och då skall jag köpa en sån där Porshe som står där. Femåringen stod alldeles tyst och då frågade sjuåringen honom vad han skulle bli när han blev stor.
— Jag ska bli prostituerad, sa femåringen.
— Vad är det? undrade de båda andra.
— Jag vet inte riktigt, svarade femåringen, men min syster har det jobbet, och det är hon som äger både Ferrarin och Porshen.

Putte visar sitt nya hem för några vänner.
— Jag har inrett allt efter mitt eget huvud, säger han.
— Jasså du, säger en av vännerna, ja, det verkar lite tomt.

— Akta er noga när ni lastar ammunitionen, sade sergeanten till sina soldater. En gång var det tolv man som strök med.
— Det kan inte hända här sergeant, svarade en av soldaterna.
— Varför inte det? frågade sergeanten.
— Nä, säger soldaten, vi är ju bara åtta!

Lille Erik frågar.
— Magistern, vad har vi lärt oss idag?
— Varför frågar du det? undrar magistern.
— Jo, farsan vill alltid veta det när jag kommer hem.

— Det är klart att jag tror på storken, sa lille Gun. Hur skulle jag annars ha fått två syskon när pappa suttit inne i fyra år. . . ?

Den gamle skotske provinsialläkaren överlåter praktiken till sin son och säger.
— Glöm inte, min gosse, att när du skriver ut hostmedicin, ögondroppar och magmixturer till patienterna, så be dem alltid att ta med sig ett urinprov vid nästa besök.
— Varför det?
— Jo, då får du tillbaka flaskorna.

Mannen och frun är på zoo och stannar till vid apburarna där en stor gorilla drar på sig ett större intresse. Gorillan blir efter ett tag märkbart tänd på frun, och frun säger då lite syrligt till sin man:
— Där du Sture, där har du verkligen en karl med hår på bröstet! Frun sträcker sig fram för att titta lite närmare på gorillan. Dock sträcker hon sig för långt och ramlar in till gorillan, som naturligtvis inte är sen att ta vara på situationen. Gorillan kastar sig fram och sliter av frun alla kläder och gör sig klar för en liten kärleksakt. Frun ropar då desperat till sin man:
— Sture, hjälp mig, gör något! Sture svarar lugnt:
— Du kan väl försöka med migrän...