Skämt och histora 451 till 475

Brädgårds-Kalle har inköpt en halvliter brännvin men råkar på hemvägen halka och falla omkull. I det han reser sig känner han något vått rinna utefter benet och utbrister.
— Hä måtte väl va blo. . . .

Försäkringsdirektören söker upprörd upp en av sina unga medarbetare och ger denne en avhyvling.
— Har ni blivit alldeles vansinnig? Hur i hela fridens namn kan ni ge er till att teckna en livförsäkring på 2 miljoner på en man som fyllt 104 år?
— Jag har gått igenom all tillgänglig statistik, säger den unge medarbetaren, och den visar att det är mycket sällsynt med dödsfall i den åldern. . . .

På renhållningsverket i Malmö sökte en dag en man jobb som gatsopare, men bad förmannen att få några instruktioner först.
— Det är ingen konst, sade basen. Du bara börjar sopa i ena änden av gatan och fortsätter sedan rakt fram. När kvällen kom hade han ännu inte kommit tillbaka, men på morgonen nästa dag kom det ett telegram som sade.
"Färdigt till Lund. Skicka ny kvast. Fortsätter"

Doktorn till patienten.
— Ni är utsliten Hansson. Hur ofta har ni samlag?
— Oh, det är måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag.
— Ja, det var ju en hel del. Du borde nog skära ner lite, varför inte hålla upp på söndagar?
— Jo, det är helt OK för mig. Men då blir frugan sur, då det är den enda dagen jag är hemma. . . .

En ung kvinna som livnär sig på att sälja sexuella tjänster önskar en nyckel kopierad.
— Kan jag få 80 nycklar, säger kvinnan.
— Visst, det går alldeles utmärkt, svarar låssmeden, men skulle det inte vara enklare med en svängdörr?

Det medelålders paret var bjudna på maskerad, men då kvällen för maskeraden kom blev kvinnan sjuk. Hon tyckte ändå att maken skulle gå. Mannen tog på sig sin fantomen-kostym och gick. Lite senare blev kvinnan bättre och beslutade sig för att också gå dit, men med en annan kostymering. Allt för att kolla sin man. Hon kom till maskeraden och började flirta med "fantomen". De hamnade ute i buskarna och hade "trevligt". Kvinnan åkte hem. När mannen senare kom hem frågade frun hur det varit. Mannen svarade att det var en trist maskerad och att han i stället suttit och spelat kort hela kvällen, men tillade att killen som lånat fantomenkostymen berättat att han hade haft väldigt trevligt.

Min man gör inte annat än retas.
— När jag kom hem med ett paket i går, frågade han om jag hade köpt nya skor.
— Det var väl inte så farligt.
— När paketet innehöll ett par skidor. . . .

Ett gäng småbusar brukade retas med handlaren i byn. Vid ett tillfälle tappade denne tålamodet och rusade efter ungarna. Han lyckades få tag i prästens lille son. Men när han grep denne i nacken väste gossen.
— Akta dej gubbe. Tänk på att det är farsan som ska begrava dig!

På X-köpings brandstation var mottot ordning och reda. Presenningarna som skulle skydda de bägge brandsprutorna var t.ex. stämplade med respektive sprutors namn etc. En fattig gumma som var i behov av en ny kjol snattade till sig de båda presenningarna och sydde därav det välbehövliga plagget. Köpingens innevånare blev inte lite storögda när de en dag fick se gumman promenera på ortens enda gata skrudad i den nya kjolen.
Framtill kunde man läsa.
— "Lilla ångsprutan"!
På bakvården stod det med ilsket röda bokstäver.
— "Stora larmtrumman" !

Provinsialläkaren blir kallad till en bondgård där husbonden ligger sjuk. Doktorn undersöker honom och vänder sig sakta till frun och säger.
— Jag beklagar, men han är dessvärre redan död. Då hörs det svagt flämtande från sängen.
— Jag... är inte... alls... död...
— Tyst med dig August, säger frun, det här måtte väl doktorn begripa mycket bättre än du!

Det var personalfest på sjukhuset. En av de snygga sjuksköterskorna blev dålig och en läkare tog henne avsides till ett annat rum. Efter ett tag kommer de tillbaka och läkaren säger.
— Jag var tvungen att ge henne en insprutning!
— Ja, jag kan se det, sa en kollega. Du har glömt att knäppa igen "medicinskåpet"!

En barnavårdsnämnd hade sammanträde. Ordföranden hade flera dagars skäggstubb på hakan. En kvinnlig medlem av nämnden - som sanningen att säga var mindre skön att skåda - med andra ord, ful som stryk - kom ihop sig med ordföranden och utbrast förargat.
— När man kan komma till ett sammanträde med ett sådant ansikte bör man helst inte yttra sig.
Ordföranden ilsknar till och replikerar sylvasst.
— Om alla kvinnor hade ert ansikte så skulle det inte behövas några barnavårdsnämnder i det här landet!

— Vet du vad det blir om man korsar en pitbullterrier och en kommunalarbetare?
— Nej!
— En mördarsnigel!

Herr Andersson skulle in till lasarettet med sin fru som inte känt sig riktigt pigg de senaste veckorna. På tåget sa frun.
— Jag har en känsla av att jag inte kommer hem med livet i behåll.
— Det skulle du sagt tidigare, muttrade herr Andersson. Jag som redan köpt returbiljett till dig.

Den unga frun var äntligen färdig med pullovern till sin älskade make. Det var en sådan där modern sak typ islandströja av stora formatet.
— Vad ska jag använda den till, frågade maken lite fundersamt, efter att ha synat presenten.
— Jag tänkte du skulle ha den till bilen, sade frun.
— Men. . . sade maken, vi har ju garage.

På Stadion satt en liten grabb på en av de allra bästa platserna under en av säsongens första allsvenska matcher. En herre bredvid frågade en smula misstänksamt om han hade biljett.
— Nej, det har jag inte, svarade grabben. Jag kom in på farsans frikort.
— Jasså, och var är din far då? undrade herrn.
— Farsan? svarade grabben, han är hemma och letar efter frikortet.

— Här har jag behandlat er för gulsot i tre veckor. Ni kunde väl ha talat om att ni är kines!

En värnpliktig, som hela tiden verkat vara lite efterbliven, påträffades dagligen med att gå på kaserngården och leta efter papperslappar. Varje gång han tog upp ett papper, sökte han efter texten och sade ideligen.
— Nej, den var det inte.
Sedan han till och med lämnat ledet för att jaga papperslappar skickades han till sinnesundersökning, där man beslutade att han skulle få frisedel. När han fick sin frisedel trodde alla att han skulle kasta den med de vanliga orden, men ack vad de bedrog sig. Han läste noga genom papperet, varpå han sävligt konstaterade.
— Ja, den var det!

Hört i affären.
— Jag ska be att få en promenadkäpp.
— Ja tack. Ska det vara en svart, brun eller vit käpp?
— Tja. . . vad är det för skillnad?
— Kan ni inte se det ska ni absolut ha en vit. . . .

— Min fru har blivit alldeles tokig, säger Janne till sin gode vän, och fortsätter. Hon tror på fullt allvar att hon är en kanin.
— Du milde! utbrister vännen. Då måste du ta henne till en läkare.
— Nej, nej, är du dum eller. . . ? Vi har aldrig haft det så bra som nu!

— Hur kunde det här inträffa? Undrade doktorn.
— Jag ska ärligt berätta som det var, sade patienten. Jag och min flickvän höll på att älska på vardagsrumsgolvet när plötsligt takkronan rasade ner på oss.
— Ni hade tur som kom undan med endast skador på skinkorna! sade doktorn.
— Ja verkligen, sade patienten, hade den ramlat ner två minuter tidigare så hade den krossat min skalle!

— Nittio år är ingen ålder att snacka om i dag, sa farbror Börje. Riktigt gammal blir du inte förrän läkarna struntar i att ta röntgenbilder utan håller upp dig mot ljuset istället.

En kvinna råkade få in en humla i musen. Det var ganska obehagligt att ha den surrandes där inne så hon gick till doktor Frisk för att få hjälp med att få ut den. Doktorn blev mycket konfunderad, han hade aldrig stött på något liknande fall tidigare. Han sade till kvinnan:
— Kom tillbaka i morgon så skall jag försöka fundera ut ett sätt att få ut humlan.
Nästa dag kom kvinnan tillbaka. Doktorn bad henne att klä av sig och lägga sig på britsen. Sedan tog han fram en burk honung, tog av sig sina kläder och drog fram sin pitt och smorde på en klick honung på ollonet. Han förklarade för kvinnan att han skulle försöka locka ut humlan genom att föra in sitt organ i musen på henne och på det viset hoppas att humlan skulle lockas ut med hjälp av honungen. Han stoppade långsamt in sitt organ och drog långsamt ut det, men ingen humla syntes till. Doktorn gjorde likadant igen, men med samma resultat. Doktorn fortsatte envist, men resultatet blev det samma, humlan stannade kvar inne i musen. Då plötsligt satte läkaren igång med ett jävla högt tempo. Kvinnan blev orolig och frågade:
— Men. . . vad gör doktorn?
— Jag har ändrat taktik, sa doktor Frisk flåsande. Jag ska försöka att skjuta ihjäl den istället!

Ett förälskat ungt par sitter tätt omslingrade på en parkbänk.
— Vill du se var jag opererade bort blindtarmen? frågade flickan.
— Ja, det vill jag gärna, svarade pojken och tänkte att det skulle vara intressant att få se ärret.
— Det var däruppe, sade flickan och pekade mot lasarettet.

Gubbarna i byn satt och talade om fiske och gamle Olsson satt länge och lyssnade. Men till slut kunde han inte hålla sig längre.
— Ni talar om att nappa, men då skulle ni ha varit med i somras när jag och Allan metade abborre vid Långsundet. Då kunde man påstå att abborren var på hugget. Det nappade så in i vassen att vi måste gömma oss i buskarna då vi skulle trä på ny mask!