Skämt och histora 401 till 425

Tåget är fullt till bristningsgränsen. En man öppnar dörren, försöker att tränga sig in och utbrister.
— Det här liknar ju Noaks ark!
— Jo, men kom in ni bara, säger en av passagerarna, jag tror bestämt att det fattas en åsna!

Förmannen på bygget.
— Svensson, varför skriker du så förskräckligt?
— Jag har fått en spik i foten, och det gör så djävla ont!
— Men för guds skull människa, dra ut den då! säger förmannen.
— Är du inte klok? säger Svensson. Vi har ju lunchrast!!

Mannen följde med en prostituerad. Efteråt när han var klar frågade han.
— Hur mycket kostar det här då?
— Det kostar 200 kr, svarar kvinnan. Han tog fram sin plånbok och gav henne en hundralapp.
— Jag sa 200 kronor, sa kvinnan.
— Javisst, sa mannen, men vi betalar väl var och en för sig !?

Mannen kastar sig handlöst undan bilen som nästan kör över honom vid ett övergångsställe. Bilisten bromsade in och frågade. Hur gick det? Blev ni skadad?
— Jag tror att det gick bra, svarade mannen skärrat, men ni kunde ju för signa fan ha lerat. . . .

En frisör klippte sin kund alldeles för snabbt.
— Vill ni ha kvar polisongerna? frågade han sin kund efter ett tag.
— Ja, de vill jag gärna ha kvar, svarade kunden.
— Bra, sa frisören, då stoppar jag dem i en påse!

Två unga, välväxta tjejer är ute och gör reklam för Jaffa apelsiner. De knackar dörr och genomför reklamen på sitt eget lilla vis. I slutet på hyreshuslängan öppnar en ung kille iförd endast en handduk runt midjan. Tjejerna gör sitt lilla reklamnummer. De drar upp sina blusar och blottar brösten, ruskar lite på överkroppen och utbrister i kör.
— Jaffa, världens godaste apelsiner. Killen i dörröppningen sliter av sig handduken, tar tag i "glädjespridaren", viftar runt med den och säger.
— Chiquita, världens godaste banan ! !

Pettersson var ute och körde bil. Det blev plötsligt en tät dimma. Han kunde nästan inte se nånting. Som tur var dök det upp en bil framför honom, så nu kunde han följa efter den framförvarande bilens baklyktor. Plötsligt bromsade bilen in häftigt och det var ytterst nära att Pettersson hade kört in i den. Han rusade ur bilen och skrek.
— Är ni inte klok människa! Det är ju livsfarligt att bromsa in så häftigt!
— Vad bråkar ni för? undrade den andre föraren. Jag måste väl bromsa när jag kör in i mitt eget garage. . . .

Ett svenskt och ett norskt arbetslag grävde ner telefonstolpar. De beslöt sig för att tävla om vilket lag som grävde ner flest stolpar. Vid arbetsdagens slut kom bossen och frågade hur många stolpar det svenska laget klarat av.
— Tjugo stycken, svarade svenskarna. Norrmännen blev häpna.
— Vi har bara klarat av två stolpar. Och så begav sig de båda lagen ut på inspektion. Då de kom till svenskarnas telefonstolpar började norrmännen att skratta.
— Inte undra på att ni klarat av så många. Ni har ju lämnat det mesta av stolparna ovan jord. . . .

Vad är det för fel på dig då? undrade doktorn.
— Jag har ont i halsen, svarade patienten.
— Jaha, sa doktorn, men ni går ju så konstigt.
— Ja, sa patienten, det är lårbenshalsen.

Två punkare mötte en nunna på kryckor.
— Vad har ni råkat ut för? undrade en av punkarna.
— Jag råkade halka i badkaret, sa hon. När nunnan försvunnit frågade den ene punkaren.
— Vad är ett badkar för något?
— Jag har ingen aning, svarade den andre. Jag är inte katolik.

På en uteservering i Paris satt en ung man och drack konjak. En fransk nykterhetsivrare kom fram och påpekade.
— Jag hoppas ni är medveten om att alkoholen dödar två miljoner fransmän varje år! Mannen höjde lungt sitt glas mot fransmannen och sa.
— Det skiter jag fullständigt i, för jag är svensk!

Det var en pojke, vars pappa hade sagt till honom att när man blev kissnödig skulle man säga att man måste slå en drill. Pojkens mamma tyckte emellertid inte om detta så hon sa att man skulle säga så här om man blev kissnödig. "Jag måste sjunga". Mamman och Pappan åkte sedan utomlands så pojken fick såva hos sin mormor. En gång vaknade han mitt i natten och sa.
— Mormor jag måste sjunga!
— Nej, nej min lille vän du får allt vänta till i morgon!
— Men mormor. . . .
— Inga men!
— Men jag är jätte sjungnödig!
— Ja, ja, i fall du är så sjungnödig, så gör det då tyst i mormors öra!

En amerikan satt på tåget och skröt för konduktören.
— I New York kan man bygga ett höghus på morgonen och hyresgästerna kan flytta in på kvällen.
— Jasså, sa konduktören. Efter en stund närmade de sig Göteborg och amerikanen frågade.
— Vad är det för stad vi har kommit till nu?
— Det vet jag inte, svarar konduktören, den fanns inte här i morse!

Lärarinnan försöker lära sina elever om verb och dess tidsformer.
— Om jag säger, "jag är vacker". Vilken tidsform kan det då vara? frågar lärarinnan.
— Jag vet, säger lille Johan, det måste vara på 40 talet. . . .

Försäkringsmannen till kunden som han just hade sålt en villaförsäkring till.
— Skulle huset brinna ner i natt så får ni ut försäkringspengarna redan i morgon. Kunden tvärvänder i dörren och frågar.
— Hur dags öppnar ni?

Det var en kille som gick till en tatuerare och bad att få en 100 kronors sedel tatuerad på det allra heligaste.
— Varför vill du det, frågade tatueraren.
— Jo jag har tre skäl, sa killen. För det första så gillar jag att hålla i en hundralapp. För det andra så gillar jag att se pengar växa, och för det tredje så vill jag kunna ge frugan en hundralapp då och då.

Handelsresande Svensson har bråttom till tåget, men på stationen upptäcker han till sin förtvivlan att han glömt sin portfölj på hotellrummet. Det är bara fyra minuter till att tåget ska gå. Då får Svensson syn på en piccolo från hotellet. Han ropar till honom.
— Vill du vara så snäll och springa upp till rum 103 och titta om min svarta portfölj ligger kvar där, tåget går om fyra minuter. När tåget just ska till att starta kommer piccolon flåsande och ropar. . . .
— Jodå, den ligger kvar!

Bonden hade åkt till kvarnen för att mala säden, men när han kommer fram går säcken upp. Bonden blir förbannad och svär.
— Hur i helvete har kärringfan knutit ihop säcken. Nu är det fjärde gången jag får knyta om den fan. . . .

— Tänk att jag har så svårt att somna på nätterna, sa Elsa.
— Jag också, men jag brukar räkna till tre, sa Berta.
— Då har du väl inga problem med sömnen om du bara behöver räkna till tre innan du somnar, sa Elsa.
— Jodå, sa Berta, ibland får jag räkna till halv fyra. . . .

Unga fru Svensson skulle få en penicilinspruta. Lite generat frågar hon läkaren på vilken sida han tänker sticka.
— Det har jag inte bestämt mig för ännu, svarar läkaren som vill skoja lite med henne. Det beror på vad frun har för politisk läggning.
— Oj då, säger fru Svensson rodnande och ännu mer generat, jag som är centerpartist. . . .

Gittan berättar för sin väninna.
— Jag har varit gift tre gånger men jag är fortfarande oskuld.
— Men det är väl inte möjligt? sa väninnan.
— Jo, min förste man var violinist, han bara smektes. Den andre var politiker, han bara lovade och lovade. Min tredje man var murare. Varje kväll spottade han i nävarna och sa. Jaha lilla gumman, i morgon sätter vi i gång. . . .

Nog är det bra konstigt att de blivit ihop igen efter att det har varit så mycket skit emellan dem?
— Vilka då?
— Skinkorna förstås. . . .

— Kan jag få en kartong 3 tums kommunalspik, sa en kund till biträdet i ortens järnhandel.
— Kommunalspik. . . ?? sa biträdet frågande till sin chef, vad är det för något?
— Kommunalspik, sa chefen, det är sådana där misslyckade spikar som det inte finns något huvud på!

Gamla Britta var en riktig krutgumma som då och då gick till Folketspark för att ta sig en svängom. En lördag blev hon uppbjuden av Oskar, en gång i tiden känd som ortens främste dansör.Oskar ville visa att än kan gubben och svänger Britta i dansen med sådan glöd att hon till slut utbrister.
— Nej, Oskar, nu får han lugna sig och snurra åt andra hållet ett tag.
— Vad säger du Britta, blir du yr i huvudet?
— Nej, men du gängar av träbenet när du snurrar åt samma håll hela tiden.

Efter första besöket i staden kommer drängen tillbaka.
— Kan du tänka dig, sa han till pigan, i staden kallade de mig bondjävel fast jag bara är dräng!